Text: Gustav Dahlander
Området Ljung består av Övre och Nedre Ljung. Den nedre delen utgörs av de gråvitt målade villorna i söder. Övre Ljung är de rödmålade husen i Bostadsrättsföreningen Utsikten Torsbyfjärden.
Man flyttade in i Utsikten 2005, och i vissa hus i Nedre Ljung året efter. Byggherre för Utsikten var Järntorget, och samtliga hus var till en början 90 kvadratmeter stora. I dag är merparten utbyggda, ett projekt som inleddes på det tidiga 2010-talet.
Området Utsikten uppförs omkring 2004.
Ett eko från järnåldern
Fastigheten Ljung var en avstyckning från säteriet Vik. Området på säteriets ägor bebyggdes första gången under förhistorisk tid. En lämning av detta är tre järnåldersgravfält vid golfbanan norr om Viks huvudbyggnad.
Innan namnet Vik tillkom hette gården Faresta, ett namn av järnålderstyp som troligen betyder ‘bostället vid farleden’. Namnet pekar antagligen på sjövägen från Grisslingefjärden till Torsbyfjärden via Ålstäket, som i äldre tid var öppen.
På det tidiga 1600-talet blev Vik ett säteri, en förändring som under samma tid skedde på många andra håll i Värmdö och i riket i stort. Dagens herrgårdsbyggnader på Viks gård härstammar från slutet av 1700-talet och återfinns nära den sydöstra stranden av Ålstäksviken.
Järnvägen till Viks central
Under 1900-talets första decennium höll vårt område på att få en helt annan inriktning. Planerna var då långt framskridna på att bygga Värmdös första villastad just här i trakten, med Djursholm och Saltsjöbaden som förebilder.
Nyckeln till detta skulle vara Värmdöbanan, en planerad järnväg ut till Värmdö. Resterna av en banvall från järnvägsbygget finns kvar nära landsvägen nedanför Hagaberg.
Järnvägen var först tänkt att gå ända till Bullandö, med en förgrening från Hemmesta upp till Norrnäs. Planen minskades sedan ner till en slutstation vid Ålstäket, innan man tänkte om igen och förlängde sträckningen något till slutstationen Viks central. Det lär vara därför som busshållplatsen vid Nedre Ljung heter just så.
Järnvägsplanerna gick emellertid i stöpet, men förväntningarna på projektet medförde att många tomter avstyckades och såldes under detta händelserika årtionde. Bland annat byggdes den vackra röda villan vid namn Björkliden som står intill Grantomtakorsningen.
En annan iögonfallande villa från samma decennium är det stora Viks pensionat, som ligger på sjösidan alldeles intill bilvägen, strax söder om Viks backe. Huset uppfördes för att fungera som järnvägshotell men kom i stället tidstypiskt att användas som pensionat. Den verksamheten upphörde på 1950-talet, och sedan har huset blivit flerfamiljshus med bostadsrätter.
Stora delar av Viks gamla ägor bedöms av kommunen som ett kulturhistoriskt värdefullt område. På kartan ur boken Värmdö : kulturhistoria i skärgårdsbygd markeras (1) Viks gård, (2) den bevarade banvallen från järnvägsbygget och (3) Viks pensionat.
Sjövägen till Vik återupprättas
Från mitten av 1870-talet hade Torsbyfjärden trafikerats av ångbåtar. De närmaste bryggorna i vårt trakt var Vik, i slutet av Viks backe, och Fruvik vid Haghulta. Men 1929 började Värmdö trafikeras av bussar, vilket snabbt konkurrerade ut ångbåtstrafiken. I dag tar vi oss således till Slussen på en halvtimme.
Sjötrafiken återkom dock 2024, när pendelbåtarna mellan Ålstäket och Stockholm startade. Restiden till Slussen är den dubbla jämfört med bussarna, men trivseln och bekvämligheten ombord håller hög standard.
Bankirens jättetomt
Att vi bor på det svårstavade Bankir Zethraeus väg har sin förklaring i bankir Adolf Henrik Zethraeus. Han titulerades ibland även som stadsmäklare och hade firman ”A H Zethraeus Bankir- och Fondmäkleriaffär” vid Norra Blasieholmshamnen 7 i Stockholm.
Familjen Zethraeus hade en ”stuga” i Ljung på 1910-talet. År 1926 lät bankiren i stället uppföra en magnifik herrgårdsliknande villa på området. Tomten var jättelik och omfattade också bland annat bostadshus till trädgårdsmästare och tennisbana.
Från villan tog man sig förbi trädgårdsmästarens bostadshus och trädgårdsskjul för att komma upp på utsiktsberget, med dess magnifika vy över fjärden. Det är just på utsiktsberget som vi i Brf Utsikten bor i dag.
Vy över utsiktsberget på 2000-talet.
Branden beredde vägen
Och det är alltså bankirens stora, lediga tomt som vi har att tacka för att vårt trevliga område kunde uppföras 2005. År 2003, avsevärt efter bankirens dagar, brann nämligen den stora villan ner, på självaste Valborgsmässoafton.
Bankirens tomt hade testamenterats till Ersta diakoni för att bli ett sjukhem, men Ljung såldes i stället vidare och blev till dagens bostadsområde.
Den sista kvarvarande uthuslängan från bankirens trädgårdsmästarbostad revs emellertid i samband med markberedningen inför vårdboendet mitt emot vårt bostadsområde. Ett vårdboende som på sätt och vis uppfyllde testamentets önskan.
Källor: Boken Värmdö : Kulturhistoria i skärgårdsbygd (2014), s. 80 och 184–185, ljungsam.se, artikeln “Värmdöbanan” på Wikipedia (2024-06-30) och boken Bilder av Tynningö.
Läs mer:
• Om paret Zethraeus och deras boende: ”Farbror Adi och tant Ada – några minnesanteckningar av Ingrid Schaffer” (ljungsam.se)